Jag hastade genom skogen. Passerade byar som Orrskäret, Björnön, Herrevadströmmen och Sunnestbyn.
Namnen blev till poesi som fladdrade förbi i vårkvällen.
Jag hastade för att hinna se Lill-Babs livs levande i Hunge folkets hus!
Den värsta Lill-Babsvågen har kanske lagt sig, men hon drar fortfarande stor publik till sina konserter.
150 till Hunge för att vara nästan exakt.
Det roligaste med hennes turné var att se ett riktigt artistproffs uppträda i de jämtländska bygdegårdarna. Och ska man till Hunge kan det behövas att någon har lokalkännedom. Därför hade Lill-Babs med sig lokala musiker på turnén i Jämtland.
Många vägar bär till Hunge, men de flesta är nästan okörbara.
Lill-Babs är utan snack ett monument och en ikon inom svensk underhållning och som sådan var det intressant att bara ha fått uppleva henne live, tror jag att många med mig kände i Folkets hus denna kväll.
Och hon kan sin sak, Barbro Svensson, från Järvsö.
Efter 55 år i artistsvängen kan hon konsten att charma sin publik. Avspänd, avslappnad och med stor scennärvaro tar hon plats i lokalen. De litet svårflirtade Hungeborna avvaktar, tittar litet försiktigt på henne när hon går omkring bland borden och sjunger, men snart hänger de flesta med i några av hennes gamla hits.
Jag trodde inte det var så många.
Och ärligt talat, det var det väl inte heller.
Men jag trodde nog ändå att Lill-babs mer var ett fenomen som det gick en massa myter och sägner om, och vars privatliv valsat runt i skvallerpressen. Men hade hon också några verkliga hits?
Jodå. Vad sägs om följande lilla potpurri: Gröna, granna sköna sommar, Är du kär i mig ännu Klas-Göran, Leva livet, nu ska du leva livet, Itsy, bitsy, teeny, weeny, Tillbaka igen till lilla Jarsö, Skaffa dig en näsa som är röd, och bli en clown, En tuff brud i lyxförpackning, April, dumma sillar, Välkommen till världen, Älskade ängel...
Sedan satte hon sig i knät på en man med stort skägg. Flirtade, kråmade sig och sjöng ut sin kärlek så mannen i den svarta västen och röda skjortan rodnade.