Lennart Ejnebrand: ”Jag var timmerkörare i Pe Jonasabuan 1960”

Pe Jonasabuan
Per Jonassonbodarna

Fäbodar på Utgårds marker i sydost, som ligger ensligt mellan Mårtentjärn och Näversjön. I dag går det att ta sig ända fram till buvåll’n med bil, sedan Persson Invest byggt skogsbilväg ända fram. Området runt bodarna är nästan helt kalavverkat.
Pe Jonasa var bonde i Utgård och hade sin gård på marken väster om Brännmon, tidigare Erik Ers och Hanssons, numera Ulfsgårds. Pe Jonasa drev handel och ägnade sig också åt en del skogsaffärer, men gick i konkurs och flyttade därefter till Norge. Enligt Greta Ekerbo (1997) så användes bodarna för fäboddrift in på 1920-talet.
Från omkring 1940 och ett par decennier framåt användes byggnaderna till skogsarbetare som jobbade åt den tidens ägare av skogsskiftet, Wifsta varv.
En av dem som arbetade där var Lennart Ejnebrand. Han berättar (2005) att bolaget drog dit en stor arbetarbarack där huggarna kunde bo. Det var en barack som sedan flyttades runt till avverkningar runt omkring. Som stall till hästarna byggde de om den gamla fäbodstugan.
I dag finns den byggnaden fortfarande kvar på platsen, även om den inom några få år helt och hållet torde ha skattat åt förgängelsen. Taket har rasat in och stockvarven är fullt angripna av röta. Man kan dock tydligt se foderkrubba och mockningslucka från tiden som stall. Därinne finns också lämningar efter värmeanordningar och en järnspis, som fortfarande troligen skulle kunna fungera.
Inte långt från fäbodstugan finns också lämningar efter en jordkällare och även om vallen börjar växa igen ser vi tydligt hur betesängen runt om en gång har sett ut.
Lennart Ejnebrand, bodde tidigare i Österulfsås, men bor i dag (augusti 2005) i Krokom. Han berättar att han längtar tillbaka till den tid då han jobbade i skogen.
­– Det var en rolig tid, som jag gärna hade återupplevt. Jag började arbeta i skogen från det jag slutade skolan. Jag tyckte om friden och även slitet. Vi var i Pe Jonasabuan omkring 1960 och högg åt Wifsta varv. Jag körde timmer efter häst och mina bröder Olle, Anton och John var huggare. De är borta alla nu. Timret körde jag ner på Näversjön, som bara låg någon kilometer därifrån. Timret tummades på isen och följde sedan med i flottningen på våren.
Lennart var 27 år när han jobbade som körare vid Pe Jonasabuan.
I augusti 2005 kliver jag omkring bland bråten som finns kvar av det som användes som stall, och jag hittar en inskription i väggen där Lennart Ejnebrand har skrivit sitt namn, det är från 1960. Längre in i stugan hittar jag på en av stockarna en betydligt äldre inskription, det står NNS 1882, vilket torde innebära att denne NNS, troligen Nils Nilsson, varit här och nyttjat bodarna 1882. Kanske var han här på friarstråt och besökte någon av butöserna.
1882 – för övrigt samma år som järnvägen kom till Krokom.

Lennart Ejnebrand.